Finansmarknad

I propositionen föreslås begränsningar i rätten till avdrag för ränteutgifter i inkomstslaget kapital.

EU:s förordning om europeiska gröna obligationer ska börja tillämpas den 21 december 2024. Förordningen innebär att det införs en frivillig standard för obligationer som har miljömässigt hållbara mål. Syftet är att förhindra så kallad grönmålning och utnyttja den inre marknaden för att uppnå unionens klimat- och miljömål.

Regeringen har i dag lämnat en proposition till riksdagen med förslag som ska ge Finansinspektionen befogenheter att övervaka användningen av EU:s nya standard för gröna obligationer. Förslaget syftar till att Finansinspektionen ska få de verktyg som behövs för att stärka skyddet för investerare och motverka så kallad grönmålning, det vill säga att verksamheter felaktigt marknadsförs som miljövänliga.

Onsdag den 2 oktober bjuder finansmarknadsminister Niklas Wykman in till en pressträff tillsammans med särskild utredare Marcus Isgren. Vid pressträffen redovisar utredningen sitt slutbetänkande om straffansvar för den som bedriver finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts svara på remissen av promemorian Bättre verktyg för Finansinspektionen att motverka att det finansiella systemet missbrukas av kriminella.

Regeringen har i dag beslutat en förordning som anpassar svenska bankregler till EU:s bankpaket. Det bidrar till en större tydlighet för bankerna och värnar den finansiella stabiliteten.

Här kan du ta del svaren från dem som har ombetts att svara på remissen av promemorian Översyn av buffertfonderna. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Här kan du ta del av till vilka instanser regeringen har remitterat promemorian Nya förutsättningar för Riksbankens finansiering.

För att testa beredskapen inför en potentiell krissituation genomförde myndigheter med ansvar för finansiell stabilitet i de nordisk-baltiska länderna under veckan en finansiell krissimuleringsövning i den nordisk-baltiska regionen, med tre fiktiva banker med gränsöverskridande verksamhet. Nästan 450 personer deltog i övningen från myndigheter i Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge och Sverige samt från relevanta EU-myndigheter: Europeiska kommissionen, ECB, den gemensamma resolutionsnämnden (SRB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA). En tjänsteman från Internationella valutafonden bjöds också in att delta som observatör.

Regeringen presenterar i dag slutsatser och beräkningar i Klimatredovisningen, som ingår i budgetpropositionen för 2025. Klimatredovisningen beskriver regeringens förslag på budgetsatsningar som har påverkan på utsläppen och den redovisar Sveriges väg till att nå klimatmålen som riksdagen har fastställt. Med årets budgetsatsningar bedöms utsläppen minska år 2025 och år 2026. Samtidigt bedöms Sveriges åtagande inom EU:s ansvarsfördelningsförordning kunna nås (ESR-åtagandet).

I dag, onsdagen den 18 september klockan 11:30, bjuder finansminister Elisabeth Svantesson och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari in till en pressträff för att presentera 2025 års budgetpropositions Klimatredovisning.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Sverige ska nå nettonollutsläpp till år 2045. Genom snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser påskyndas näringslivets klimatomställning och Sveriges konkurrenskraft stärks. I budgetpropositionen för 2025 avser regeringen och Sverigedemokraterna att föreslå en rad satsningar som bidrar till att underlätta för nyetableringar och företagsexpansioner samt effektivisera klimatomställningen för svenska företag. Satsningarna som presenteras idag uppgår till över 100 miljoner kronor och innebär bland annat att myndigheters förutsättningar att snabba på och förenkla tillstånds- och tillsynsprocesserna förbättras. Satsningar föreslås också för att sprida nya arbetssätt för effektivare samrådsprocesser och på att inrätta kontaktpunkter för att underlätta tillståndsprocesserna så att takten kan öka i företagens klimatomställning.

Regeringen anser att ett grundavdrag bör införas i riskskatten för att förbättra skattens konstruktion och eliminera tröskeleffekter. Samtidigt bör skattesatsen höjas för att kompensera för de lägre skatteintäkter som grundavdraget ger upphov till. Regeringen aviserar därför i budgetpropositionen för 2025 att sådana justeringar kommer att göras.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Stärkt konsumentskydd på kreditmarknaden. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

I lagrådsremissen föreslås vissa lagändringar som kompletterar EU-förordningarna inom handel med kryptotillgångar.

Betänkande av 2022 års penningtvättsutredning.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag som syftar till att motverka riskfylld kreditgivning och att enskilda blir överskuldsatta genom att beviljas lån som de inte kan betala tillbaka. 

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss som innebär att ränteavdrag på lån utan säkerheter i form av bland annat bostad, fordon eller värdepapper fasas ut under två år. Förslaget kommer ingå i budgetpropositionen för 2025.

En särskild utredare ska lämna förslag till hur det nya EU-direktivet om återhämtning och resolution av försäkrings- och återförsäkringsföretag och ändringarna i Solvens II-direktivet ska genomföras i svensk rätt. Utredaren ska också se över vissa frågor inom försäkrings- och tjänstepensionsområdet.