Internationellt utvecklingssamarbete

Den militära eskaleringen i Libanon har fått stora humanitära konsekvenser. Därför ökar Sverige det humanitära stödet till Libanon med totalt 83,5 miljoner kronor. Stödet fördelas mellan FN:s flyktingorgan (UNHCR), Libanesiska Röda Korset, Rädda Barnen, samt FN:s humanitära landfond i Libanon.

Regeringen ger Sida i uppdrag att utveckla en mer tillförlitlig, rättvisande och representativ resultatredovisning av biståndet.

Regeringen avsätter ytterligare 25 miljoner kronor för att möta den växande humanitära krisen i Sudan. Det humanitära stödet fördelas till FN:s flyktingorgan (UNHCR) och till Internationella Rödakorskommitténs (ICRC) humanitära verksamhet. Drygt 25 miljoner människor bedöms vara i behov av humanitärt stöd i Sudan, som är drabbat av världens största humanitära kris.

Regeringen har beslutat om att tidigarelägga sina utbetalningar till FN:s livsmedelsprogram (WFP), FN:s högkommissariat för flyktingar (UNHCR), och FN:s befolkningsfond (UNFPA). Detta kommer i en tid när de humanitära behoven ökar samtidigt som organisationernas livräddande verksamhet är kraftigt underfinansierad. Därför ökar Sverige sitt stöd för 2024 med 461 miljoner kronor varav 186 miljoner kronor till WFP för att stävja svältkatastrofer, 185 miljoner kronor till UNHCR för att hjälpa människor på flykt, och 90 miljoner kronor till UNFPA för att förebygga mödradödlighet och motverka könsrelaterat våld.

Regeringen har beslutat om en ny strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället för 2025–2029. Beslutet inkluderar en ny genomförandemodell för Sidas bistånd genom civilsamhällesorganisationer. Strategin ska bidra till ett stärkt civilsamhälle i utvecklingsländer, och att en ökad andel stöd når lokala organisationer.

Denna strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället gäller för perioden 2025–2029. Strategin ska bidra till ett stärkt civilsamhälle i utvecklingsländer, och att en ökad andel stöd når lokala organisationer.

Den 18 september bjuder bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa in till ett nordiskt biståndsministermöte i Stockholm. Mötet äger rum inom ramen för Sveriges ordförandeskap i det informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan de nordiska länderna (N5). På dagordningen står stöd till Ukraina, kopplingar mellan migration och bistånd, stöd till fria och rättvisa val, den globala gröna omställningen och nordisk samverkan med den privata sektorn inom innovationsfrågor.

Sverige har i dag en treårig biståndsram som uppgår till 56 miljarder kronor per år och som löper till och med 2025. I budgetpropositionen för 2025 föreslås ramen för perioden 2026–2028 uppgå till 53 miljarder kronor per år. Sverige är därmed fortsatt en av de mest ambitiösa biståndsgivarna i världen. Genom en flerårig ram skapas förutsägbarhet. Utöver biståndet har Sverige tidigare beslutat om en ram för stöd till Ukraina som uppgår till 25 miljarder kronor per år för åren 2024–2026. Sveriges internationella engagemang är fortsatt mycket stort.

I denna skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i rapporten Sveriges internationella bistånd – uppföljning, utvärdering och rapportering (RiR 2024:4).

Regeringen har beslutat om ett stöd på ytterligare 500 miljoner kronor för värme- och elförsörjning i Ukraina. Stödet beräknas av Världsbanken kunna bidra till att generera el till 185 000 människor, och blir därmed ett av Sveriges hittills största bidrag till ukrainsk energiförsörjning. 

Regeringen har beslutat om ett stöd på två miljoner kronor till invånarna i Gammalsvenskby i Ukraina. Byn, som grundades av svenskar 1782, har varit mycket hårt utsatt sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes. Det nya stödet ska användas för att täcka akuta behov för invånarna under vintern. Insatsen innebär även att byns barn får möjlighet att åka på sommarläger till Gotland nästa år. Stödet är ett första steg i ett svenskt engagemang för att återuppbygga byns kulturarv på sikt.

Sedan april 2023 pågår ett fullskaligt inbördeskrig i Sudan. Kriget fördjupar en redan allvarlig politisk, ekonomisk och humanitär kris. Sudan är ett av de länder som under 2024 får mest stöd av Sverige. Stödet innefattar både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till den utsatta sudanesiska befolkningen. Sverige stödjer också pågående diplomatiska ansträngningar för ett eldupphör.

Regeringen kommer att ge ett stöd på närmare 10 miljoner kronor för att bidra till återuppbyggnaden av barnsjukhuset Okhmatdyt. Det svenska bidraget ska gå till den ideella organisationen Beredskapslyftet som i samarbete med Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset är initiativtagare till projektet och ansvarar för inköp av utrustning. Beredskapslyftet har hittills samlat in omkring 10 miljoner kronor i privat finansiering.

Regeringen har idag utsett Ulrik Tideström till särskilt sändebud för Ukrainas uppbyggnad, näringsliv och utveckling.

Mot bakgrund av det omstridda valet i Venezuela och som ett led i en kommande satsning på stärkta förutsättningar för fria val, avser regeringen att öka stödet till yttrande- och pressfrihet samt oberoende medier i Venezuela med tio miljoner kronor.

Debattartikel av bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell, Svenska Dagbladet, 3 augusti 2024.

Strategin ska gälla under perioden 2022–2026 och omfattar för Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) sammantaget 1,2 miljarder kronor och för Folke Bernadotteakademin (FBA) 45 miljoner kronor.

Regeringen har beslutat att påbörja en avveckling av Sveriges strategi för utvecklingssamarbete med Irak. Utfasningen av det bilaterala utvecklingsbiståndet ska ske på ett ansvarsfullt sätt och Sida och Folke Bernadotteakademin (FBA) får i uppdrag att avsluta verksamheten till den 30 juni 2025.

Regeringen har fattat beslut om att stödja initiativet Reporters Shield med fem miljoner kronor under en 2-årsperiod. Reporters Shield är en ny långsiktig stödmekanism som ger journalister och andra medieaktörer verksamma i repressiva miljöer rättsligt stöd när icke-legitima rättsprocesser riktas mot dem.

Genom Unicefs humanitära fond, som Sverige är en stor givare till, kunde man omedelbart bistå de som drabbades i missilattacken mot barnsjukhuset i Ohmatdyt den 8 juli. Regeringen förbereder nu beslut om ytterligare fem miljoner kronor i omedelbart humanitärt stöd för den fortsatta responsen. Stödet kommer att kanaliseras genom Unicef och gå direkt till de drabbade barnen och deras familjer.