Frågor och svar om regeringens nya strategi för utvecklingssamarbete med det civila samhället för 2025–2029

Vad innebär den nya genomförandemodellen?

Regeringens nya genomförandemodell innebär att fler, även lokala, civilsamhällesorganisationer får möjlighet att ha direktavtal med Sida samtidigt som svenska civilsamhällesorganisationers mervärde som partner värnas. Transaktions- och avtalsleden minskar, andelen stöd som når lokala civilsamhällesorganisationer i länder som är berättigade till officiellt statligt utvecklingsbistånd (ODA-länder) ökar och ansökningsförfaranden genomförs på ett öppet, transparent och inkluderande vis.

Modellen består av tre delar.

• Den första delen handlar om partnerskap mellan civilsamhällesorganisationer. Stöd förmedlas då till civilsamhällsorganisationer i ODA-länder via samarbete med civilsamhällesorganisation i Sverige eller annat land.
• Modellens andra del rör stöd till globala, regionala och nationella organisationer som arbetar med policy- och metodutveckling, för att främja demokratiskt utrymme i ODA-länder.
• Den tredje delen rör direktstöd till lokala civilsamhällesaktörer i ODA-länder. Det kan handla om lokala initiativ och mindre projekt som tidigare inte har kunnat ges stöd om inte en svensk civilsamhällesorganisation varit involverad.

Hur bidrar den nya genomförandemodellen till ett ökat lokalt ägarskap?
Genom att minska antalet transaktionsled ökar andelen stöd som når lokala aktörer i partnerländer. Modellen gör det också möjligt för Sida att ha direktavtal med lokala organisationer i ODA-länder samt för lokala och regionala aktörer i ODA-länder att i sin tur vidareförmedla stöd till andra civilsamhällesorganisationer i regionen.

Det lokala ägarskapet stärks också genom att möjliggöra långsiktighet. Avtalslängden kan vara upp till fem år.  

Vad är regeringens syn på civilsamhällets roll inom det svenska biståndet?

Civilsamhällets organisationer är en viktig del av det svenska biståndet, särskilt länken till lokala organisationer i partnerländerna. Regeringens inriktning är att öka andelen av biståndet som kanaliseras via civilsamhället i de sammanhang där biståndet är effektivt genomfört och bidrar till regeringens prioriteringar. Detta anges i regeringens reformagenda Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt. 

Hur ser regeringen på Sidas förslag att förlänga övergångsperioden?

Regeringen ser positivt på Sidas förslag om en övergångsperiod till och med 31 juni 2025. Det är regeringens ambition att tillgodose en sömlös övergång till ett nytt system. Regeringen möjliggör för Sida att genomföra en övergångsperiod fram till sista september 2025, ett år från och med beslutet om ny strategi.

Vilken roll har det svenska civilsamhället i den nya genomförandemodellen?

Det svenska civilsamhället är en viktig del av genomförandet av regeringens nya strategi, inte minst på grund av civilsamhällesorganisationernas förankring och goda partnerskap med lokala organisationer runtom i världen. Regeringen har därför öronmärkt 90 procent av modellens första del till svenska civilsamhällesorganisationer för att värna denna viktiga verksamhet. Modellen säkerställer även att små svenska aktörer ska kunna få stöd genom strategin.

Vad gäller för organisationer vars avtal sagts upp?

Alla typer av civilsamhällesorganisationer ska ha möjlighet att ansöka om finansiering. Det inkluderar de organisationer som av någon anledning inte just nu har ett avtal med Sida.

Hur kommer genomförandemodellen att följas upp?

Reformagendan är tydlig med att biståndet ska följas upp, redovisas och utvärderas kontinuerligt – det gäller även biståndet genom det civila samhället. Även den nya modellen avses följas upp under strategiperioden. Nu gäller strategin i fem år för att ge god kontinuitet och förutsägbarhet.

Hur ska Sidas ökade behov av handläggningsresurser finansieras?

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen att öka förvaltningsanslaget för Sida med 14 miljoner kronor. Anslaget avser förvaltningskostnader så som personal. Därutöver genomför Sida för närvarande en omorganisation och ser över hur personalen är fördelad för att bäst svara mot regeringens prioriteringar.