En bra skolgång förebygger brott
Publicerad Uppdaterad
En bra skolgång stärker barn och ungas framtidsutsikter och är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga utanförskap, kriminalitet, missbruk och ohälsa. Regeringen har gjort satsningar och vidtagit åtgärder som syftar till att fler ska klara skolan.
Forskning visar att elever som klarar skolan löper mindre risk att begå brott. Det finns också forskning som pekar på samband mellan olika typer av våld i skolan och elevers skolprestationer, psykiska hälsa och inblandning i kriminalitet på längre sikt.
En förutsättning för att skolan ska kunna ha en brottsförebyggande roll är att eleverna är där och deltar i undervisningen. Det är också viktigt att det finns trygga vuxna på skolan: både lärare, elevhälsa och annan personal.
Skolan kan också bidra med att eleverna utvecklar en moralisk kompass. Genom forskningen vet vi att skolan har en möjlighet att påverka unga människors moral och förmåga att utöva självkontroll. Det kan i sin tur minska risken för att en del unga uppfattar brott som ett acceptabelt handlingsalternativ. Undersökningar har visat att de ungdomar som går på en skola där eleverna i större utsträckning följer ordningsreglerna har något mindre sannolikhet att begå våldsbrott.
För att lyckas med det brottsförebyggande arbetet behöver skolan ha möjlighet att anställa personal med rätt kompetens och dessutom ha tillräckligt många vuxna i skolan som kan fånga upp vad som händer. Fungerande samverkan är också en framgångsfaktor, det gäller samverkan med polis, socialtjänst och BUP, samt samarbete med vårdnadshavare och fritidsgårdar.
Mer resurser till skolor i utsatta områden förebygger kriminalitet
I områden med socioekonomiska utmaningar spelar skolan en avgörande roll för att förebygga kriminalitet och ge barn och ungdomar möjlighet att växa. Regeringen vill göra det mer attraktivt att arbeta på de mest krävande skolorna och tillförde därför 165 miljoner kronor per år 2024–2026 för att göra arbetsmiljön och arbetsvillkoren bättre. Medlen kan användas utifrån de lokala behoven, till exempel för att minska personalomsättningen, stärka tryggheten och studieron eller anställa fler lärare och annan personal som kan avlasta lärarna.
Regeringen vill också förstärka Kunskapsbidraget med 700 miljoner kronor 2025. Det innebär att bidraget föreslås uppgå till totalt 8 243 miljoner kronor för 2025. Kunskapsbidraget fördelas enligt ett index som speglar resursbehovet på huvudmannanivå. Det betyder att de huvudmän som har en hög andel elever med låg sannolikhet att uppnå gymnasiebehörighet får mer medel. På så vis kan stora satsningar göras där de behövs som bäst. Förstärkningen av statsbidraget innebär att skolor får bättre förutsättningar att bland annat sätta in utökade tidiga stödinsatser och anställa fler speciallärare och annan personal. Att Kunskapsbidraget förstärks förväntas därför leda till en mer likvärdig utbildning.
Tidiga språkinsatser för att fler ska klara skolan
Att utveckla goda kunskaper i svenska är grundläggande både för möjligheten att lyckas i skolan och för en lyckad integration. För att alla elever ska få det stöd och den stimulans de behöver i sitt lärande är det viktigt att följa deras kunskapsutveckling. Det gäller särskilt grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna.
Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att bland annat se över hur de obligatoriska kartläggningsmaterialen i förskoleklassen och bedömningsstöden i årskurs 1 kan förbättras och utvecklas så att de ger en fördjupad bild av elevernas kunskaper och främjar att rätt stöd ges i rätt tid. I uppdraget ingår också att se över hur elevers tidiga kunskapsutveckling bättre kan följas på både lokal och nationell nivå, till exempel genom ny statistikinsamling. Uppdraget ska redovisas senast den 15 november 2024.
Intensivträning i svenska för elever som behöver det
För de elever som växer upp i områden där utanförskapet är stort och har föräldrar som inte har svenska som modersmål kan skolan vara en av få platser där de regelbundet möter det svenska språket. För att stärka elevernas kunskaper avser regeringen att införa en försöksverksamhet med språkstärkande insatser under tre år för elever som är i behov av intensivträning i svenska språket. I budgetpropositionen för 2025 har regeringen föreslagit en treårig satsning på 100 miljoner kronor per år för försöksverksamheten.
Särskild språksatsning på fritidshem
Det finns stora möjligheter för fritidshemmet att bidra till att stärka elevers språkutveckling, läsintresse och läsförmåga. I budgetpropositionen för 2025 har regeringen därför föreslagit att nio miljoner kronor avsätts 2025 och beräknar 12 miljoner kronor årligen 2026 och 2027 för att genomföra insatser för att stärka fritidshemmets arbete med läsning och höja elevers kunskaper i det svenska språket, med särskilt fokus på elever med utländsk bakgrund.
Satsning på stärkt trygghet, studiero och stödinsatser i skolan
Att skolan är trygg och lugn är avgörande för att eleverna ska må bra och lyckas i skolan. I budgetpropositionen för 2025 har regeringen föreslagit att flera statsbidrag för personalförstärkningar i skolan ska slås ihop. Regeringen föreslår en förstärkning av det samlade statsbidraget med 850 miljoner kronor. Syftet är att ge skolor bättre förutsättningar att upprätthålla trygghet och studiero och att säkerställa tidiga stödinsatser. Medlen kan till exempel användas för läraravlastande personal som genom sin kompetens bland annat kan bidra till stärkt trygghet och studiero. Statsbidraget kan också användas till speciallärare och personalförstärkningar inom elevhälsan.
Regeringen beräknar i budgetpropositionen för 2025 att 200 miljoner kronor ska avsättas till statsbidraget för fortbildning av lärare och förskollärare från och med 2026, så att de ska kunna utbilda sig till bland annat speciallärare.
Utredning för ökad trygghet och studiero
En särskild utredare har fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att varaktigt stärka tryggheten och studieron i skolan. I uppdraget ingår att lämna förslag som innebär att rektorns ansvar för att upprätthålla trygghet och studiero skrivs in i skollagen och förslag som förtydligar att det är läraren som bestämmer i klassrummet och över undervisningen, inte vårdnadshavare och elever.
Om en lärare ser behov av att visa ut en elev ur klassrummet ska det i dag dokumenteras, vilket kan leda till att läraren väljer att inte agera, eller till att läraren behöver ägna tid åt att dokumentera denna mindre ingripande åtgärd. Utredaren ska därför se över regelverket och lämna förslag om och hur dokumentationskravet kan tas bort.
Välfungerande ordningsregler är en viktig del i skolors förebyggande arbete för trygghet och studiero. Utredaren ska lämna förslag för att det tydligare ska framgå att det är rektorn som ska ansvara för och besluta om reglerna. Ordningsreglerna bör också innehålla en konsekvenstrappa som gör det tydligt vad som händer när reglerna bryts. Det behöver också säkerställas att elever och vårdnadshavare är införstådda med skolans ordningsregler, genom ett förväntansdokument.
Utredaren får ett brett mandat att föreslå större möjligheter till tillfälliga omplaceringar, permanenta omplaceringar och avstängningar, samt bättre förutsättningar för så kallade akutskolor där elever kan placeras tillfälligt. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 januari 2025.
Pressmeddelande: Nu tar regeringen krafttag för stärkt trygghet och studiero
Kartläggning av hur kriminalitet i närområdet påverkar skolan
Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att kartlägga hur skolan påverkas av kriminalitet i närområdet, exempelvis i form av kriminella nätverk och grupperingar. Som en del av uppdraget ska Skolverket samla in kunskaper och erfarenheter från Brottsförebyggande rådet, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Skolinspektionen och Jämställdhetsmyndigheten. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2025.
Pressmeddelande: Skolverket ska kartlägga hur kriminalitet i närområdet påverkar skolan
Lovskola i tidigare årskurser
Det är i lågstadiet som eleverna ska lära sig de grundläggande kunskaper och färdigheter som de sedan behöver för att fortsätta att utvecklas genom sin skolgång. Därför är det viktigt att alla elever får den undervisningstid de behöver. Regeringen har beslutat om en författningsändring som gör det möjligt för skolor att erbjuda elever i låg- och mellanstadiet undervisning under skolloven. 2023 utökade regeringen statsbidraget för bland annat lovskola med 100 miljoner kronor.
Pressmeddelande: Elever i låg- och mellanstadiet ska erbjudas lovskola
Skolan och socialtjänsten ska arbeta sida vid sida i skolsociala team
För att elever ska klara utbildningens mål behöver de vara i skolan. Det är viktigt att fånga upp elever som har hög frånvaro i tid och sätta in rätt insatser. Vi vet även att skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga utanförskap, kriminalitet, missbruk och ohälsa. Regeringen har gjort en satsning på skolsociala team, där skolan och socialtjänsten samverkar för att öka elevers närvaro i skolan och skapa en lugn och trygg skolmiljö. 2023 avsattes 75 miljoner kronor för skolsociala team och 2024 avsattes 250 miljoner kronor för satsningen. I budgetpropositionen för 2025 har regeringen föreslagit en förstärkning om ytterligare 50 miljoner kronor så att satsningen totalt ska uppgå till 300 miljoner kronor och beräknar samma summa 2026 och 2027. Medlen för satsningen är från och med 2024 jämnt fördelade mellan skolhuvudmännen och socialtjänsten.
Pressmeddelande: Regeringen satsar på skolsociala team för att minska långvarig frånvaro i skolan
Akutskolor som disciplinär åtgärd
Det förekommer att skolor har mycket stora problem med elever som stör ordningen. I vissa fall kan en elev som en disciplinär åtgärd tillfälligt behöva flyttas utanför den egna skolenheten. Avsikten är att skapa en bättre skolsituation både för den aktuella eleven och för övriga som verkar i skolan, och att ge de andra eleverna på skolan den trygghet och studiero de har rätt till. Samtidigt kan eleven som tillfälligt behöver placeras i en akutskola få en utbildning utifrån sina förutsättningar så att eleven inte själv halkar efter. 2023 och 2024 avsattes 50 respektive 100 miljoner kronor för personalkostnader i akutskolor. I budgetpropositionen för 2025 har regeringen föreslagit en förstärkning av satsningen med ytterligare 100 miljoner kronor från och med 2025, vilket innebär att satsningen kommer att omfatta 200 miljoner årligen.
Pressmeddelande: Regeringen satsar på akutskolor och ökad tillgång till speciallärare
Säkerheten i skolan utreds
Det är mycket allvarligt när våldsdåd drabbar personer i skolmiljön. För att motverka sådana händelser krävs ett förebyggande arbete som behöver pågå både i skolan och det omgivande samhället. En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet. I juni 2023 lämnade utredningen ett delbetänkande som bland annat innehöll förslag om att Center mot våldsbejakande extremism (CVE) ska få till uppgift att stödja kommuner, myndigheter och andra aktörer i arbetet att förebygga skolattacker.
Utredaren lämnade ytterligare ett delbetänkande i mars 2024 och lämnade då förslag på olika förebyggande åtgärder, till exempel att skolor ska vara stängda för obehöriga, men även förslag på åtgärder för att stärka beredskapen och kompetensen att hantera våldssituationer. Utredaren lämnade också förslag om hur en skyldighet att polisanmäla brott som begås i eller i anslutning till skolan kan utformas.
Utredaren ska också kartlägga och analysera vilka uppgifter som kan behöva utbytas mellan skola, socialtjänst och polis brottsförebyggande syfte och lämna förslag som förbättrar möjligheterna att utbyta information. Det uppdraget ska slutredovisas den 20 december2024.
Pressmeddelande: Skolsäkerhetsutredningen får i uppdrag att utreda informationsutbyte mellan skolor
Utökad registerkontroll av personal i förskolan och skolan
Den som söker jobb i förskola eller skola ska i dag visa upp ett utdrag ur belastningsregistret där det framgår om personen dömts för sexualbrott, olika barnpornografibrott, mord, dråp, grova former av misshandel, människorov eller grovt rån. Dagens bestämmelser togs fram för över 20 år sedan och eftersom både samhället och brottsligheten har förändrats behöver lagstiftningen ses över.
Regeringen har gett en utredare i uppdrag att biträda Utbildningsdepartementet i att se över möjligheten att utöka den registerkontroll som görs i samband med anställning. Utredaren ska bland annat se över om även exempelvis vapenbrott, narkotikabrott, terroristbrott eller vissa våldsbrott också ska omfattas av registerkontrollen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2025.
Pressmeddelande: Utredare ska se över utökade belastningsregisterkontroller inom utbildningsväsendet
Förebyggande insatser för barn som bor i familjehem
Forskning visar att barn som bor i familjehem löper högre risk än andra att inte klara skolan. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025 att stiftelsen Allmänna barnhuset ska få 2 miljoner kronor 2025 och beräknar 2 miljoner kronor 2026 för att projekten Skolfam och Förfam ska kunna vidareutveckla och sprida tidiga och förebyggande insatser för barn som bor i familjehem.
Bättre uppföljning av barn och elever med funktionsnedsättning
I dag finns begränsade möjligheter att över tid kunna följa kunskapsutvecklingen och olika stödinsatser för barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet. Utan sådan kunskap saknas till stora delar en samlad bild på övergripande, nationell nivå när det gäller situationen för barn och elever med funktionsnedsättningar. Regeringen avser därför att undersöka förutsättningarna för att samköra uppgifter från Skolverket om kunskapsresultat och förekomsten av stödåtgärder i skolväsendet med uppgifter från Socialstyrelsens patientregister.
X