Utrikes- och säkerhetspolitik

EU har i dag fattat beslut om att införa en ny sanktionsregim med anledning av Rysslands destabiliserande verksamhet. Sanktionerna syftar till att bemöta rysk hybridverksamhet som riktar sig mot EU, dess medlemsstater och internationella partners.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Ny lag om internationella sanktioner, Genomförande av EU:s sanktionsdirektiv (SOU 2024:46). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Regeringen har i dag överlämnat en proposition till riksdagen med förslag på hur Sverige under 2025 ska bidra till Natos samlade avskräckning och försvar i det nordatlantiska området.

I propositionen föreslås att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av markförband, specialförband och amfibieförband om högst 1 200 personer, högst sex örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal till förfogande till och med den 31 december 2025 för att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.

Här kan du ta del av de remissvar som har kommit till Justitiedepartementet på Domstolsverkets hemställan Särskild forumregel för vissa säkerhetsmål. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Sveriges strategi för det regionala utvecklingssamarbete med Mellanöstern och Nordafrika (MENA) omfattar knappt 2,3 miljarder kronor fördelat över fyra år (2024–2027). Strategin syftar till att stödja aktörer som verkar för en mer stabil och demokratisk utveckling samt motverkar grundorsakerna till irreguljär migration.

Regeringen beslutade den 2 oktober att återuppta ambassadverksamhet i Beirut, Libanon. Ambassaden är nu på plats.

Måndagen den 7 oktober håller utrikesminister Maria Malmer Stenergard en pressträff tillsammans med försvarsminister Pål Jonson samt infrastruktur-och bostadsminister Andreas Carlson och utrikespolitisk talesperson för Liberalerna Joar Forssell om propositionen ”Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025”.

Utrikesdepartementet har den 2 oktober 2024 fattat beslut om att Sveriges ambassad i Libanon, som av säkerhetsskäl sedan den 3 augusti varit lokaliserad i Nicosia, Cypern, ska återuppta verksamhet på plats i Beirut igen.

(Ny version) Försvarsminister Pål Jonson och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin deltar i den polska säkerhets- och försvarspolitiska konferensen Warsaw Security Forum i Warszawa den 1-2 oktober.

Fredag den 4 oktober tar försvarsminister Pål Jonson och utrikesminister Maria Malmer Stenergard emot Lettlands försvarsminister Andris Sprūds på Södra skånska regementet P 7 i Revingehed. 

Säkerheten i den euroatlantiska och den indopacifiska regionen blir allt mer sammanlänkad. Regeringen presenterar nu en försvarspolitisk inriktning för samarbete mellan Sverige och länder i den indopacifiska regionen.

Den 27–29 september deltar utrikesminister Maria Malmer Stenergard i Canada-Nordic Strategic Dialogue.

Utrikesdepartementet kallade den 24 september 2024 upp Irans chargé d’affaires för att inskärpa hur allvarligt UD ser på att Iran enligt Säkerhetspolisens bedömning ligger bakom en aktion som syftar till att destabilisera Sverige eller öka polariseringen i vårt land.

Den 16 september tog Sveriges regering emot den finska regeringen för att hålla ett gemensamt regeringsmöte. Mötet syftade till att ytterligare stärka det djupa samarbetet mellan länderna. Det blev även ett tillfälle för de två nytillträdda statsråden på Utrikesdepartementet att välkomna sina finska kollegor för första gången. Stödet till Ukraina och stöd till innovativa scaleup-företag stod i fokus.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard reser till Helsingfors den 13 september för att möta Finlands utrikesminister Elina Valtonen. På dagordningen står samtal om regionalt samarbete, Nato och stödet till Ukraina. Besöket i Helsingfors är den första resa Maria Malmer Stenergard gör som Sveriges utrikesminister.

Arvidsjaur den 10 mars 2015

Regeringen beslutade den 21 november 2013 att underteckna avtalet. Regeringen beslutade den 28 januari 2016 att ratificera avtalet. Ratifikationsinstrumentet deponerades den 22 mars 2016 hos utrikesministeriet i Oslo. Avtalet trädde i kraft den 30 mars 2017 och ersatte då avtalet av den 9 juni 2001 (SÖ 2002:9) avseende stöd för industrisamarbete på försvarsmaterielområdet.

Nairobi den 18 maj 2007

Regeringen beslutade den 12 oktober 2017 att ansluta till konventionen och i samband därmed avge en förklaring enligt artikel 3.2 i konventionen av innebörd att utvidga konventionens tillämpningsområde till vrak som finns på Sveriges territorium, inbegripet territorialhavet. Anslutningsinstrumentet deponerades den 3 november 2017 hos Internationella sjöfartsorganisationens generalsekreterare i London. Konventionen trädde i kraft den 14 april 2015 och för Sverige den 3 februari 2018.

Peking den 10 september 2010

Regeringen beslutade den 24 maj 2018 att ratificera konventionen och i samband därmed avge en förklaring enligt artikel 21.4 b i konventionen av innebörd att Sverige förbehåller sig rätten att tillämpa artikel 1.4 d i enlighet med principerna i svensk strafflagstiftning om ansvarsfrihet i familjerelationer. Ratifikationsinstrumentet deponerades den 12 juli 2018 hos Internationella civila luftfartsorganisationens generalsekreterare i Montréal. Konventionen trädde i kraft den 1 juli 2018 och för Sverige den 1 september 2018.