Debattartikel från Finansdepartementet

Färre myndigheter och åtgärder mot välfärdsfusk – med budgeten slår vi vakt om skattebetalarnas pengar

Publicerad 19 september 2024

Debattartikel av finansminister Elisabeth Svantesson, civilminister Erik Slottner, Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna samt Cecilia Rönn,
ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna. Svenska Dagbladet, 19 september 2024.

Det är populärt att i budgettider berätta om vilka satsningar man som regering gör. Men minst lika viktigt är att en regering klarar av att omprioritera bland redan befintliga åtaganden och utgifter. Detta för att varje skattekrona ska göra så stor nytta som möjligt – det är en fråga om att värna skattebetalarnas pengar. Vikten av detta blir särskilt påtaglig i en tuff ekonomisk tid där dessutom såväl försvar som rättsväsende kräver omfattande resurstillskott för att kunna möta ett försämrat säkerhetsläge och en allt grövre våldsutveckling på hemmaplan.

Statligt finansierad verksamhet ska ständigt vara föremål för omprövning och prioritering. Bara under 2024 har vi omprioriterat ca 23 miljarder kronor bland statens utgifter. Detta har i stället finansierat nödvändiga förstärkningar av bland annat försvar, rättsväsende och välfärden. I budgeten för nästa år fortsätter regeringen arbetet för att slå vakt om att skattebetalarnas pengar används till rätt saker. Framför allt genom fyra åtgärder.

För det första minskar vi antalet statliga myndigheter. Regeringen har sedan tidigare remitterat förslag som innebär att tio myndigheter, genom sammanslagningar, minskas till fem myndigheter. Nu föreslår vi att tre av sammanslagningarna genomförs:

• Statskontoret avvecklas och verksamheten överförs till och inordnas i Ekonomistyrningsverket. ESV byter samtidigt namn till Statskontoret. Den sammanslagna myndigheten får en stärkt uppgift att ta fram underlag för regeringens omprövning av befintliga utgifter och verksamheter.
• Myndigheten för arbetsmiljökunskap avvecklas och verksamheten överförs till och inordnas i Arbetsmiljöverket.
• Myndigheten för stöd till trossamfund avvecklas och verksamheten överförs till och inordnas i Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Utgångspunkten är att organisationsförändringarna ska träda i kraft i januari 2026.

Utöver detta vidtar vi flera åtgärder för att minska utgifterna för statsförvaltningen. Regeringens arbete med att ompröva och effektivisera statsförvaltningen kommer även beröra verksamheten vid de statliga servicekontoren som drivs i Statens servicecenters regi. Servicekontoren fyller en viktig funktion i att erbjuda fysisk service runt om i hela landet och kan därmed förenkla vardagen och öka medborgarnyttan. Samtidigt ska statligt finansierad verksamhet ständigt vara föremål för prioritering och i takt med att antal servicekontor har byggts ut har inte antal besökare ökat i samma utsträckning, bland annat tack vare att fler använder myndigheters digitala tjänster. Mot denna bakgrund behöver verksamheten anpassas och effektiviseras. Även effektivisering för förvaltningen av EU-medel och att säkerställa en tydlig ansvarsfördelning mellan myndigheter som hanterar EU-medel pågår.

För det andra trappar vi upp arbetet med att stoppa välfärdsfusket och att kriminella lurar till sig offentliga medel. Varje år uppskattas 15–20 miljarder kronor betalas ut felaktigt från välfärdssystemen. Sedan årsskiftet har Utbetalningsmyndigheten inlett sitt arbete med att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Vi stärker nu arbetet mot kriminella som mottagare av offentliga medel ytterligare. Bland annat genom begränsningar i nystartsjobben, vilka missbrukats exempelvis genom att anhöriga anställts. Försäkringskassan tillförs även medel för stärkt kontroll av bl.a. tillfällig föräldrapenning. Regeringen föreslår också att medel tillförs Försäkringskassan, Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten för att förstärka deras arbete med att strypa den kriminella ekonomin. Regeringen aviserar att kriminaliseringen av missbruk och fusk med statliga stöd till företag och andra juridiska personer ska skärpas genom en ny lagstiftning. Sammantaget förstärks arbetet med att strypa den kriminella ekonomin med omkring 1 miljard kronor årligen de kommande tre åren.

För det tredje kommer vi effektivisera den statliga bolagsförvaltningen. En översyn ska göras i syfte att öka effektiviteten, exempelvis genom att genomföra sammanslagningar av företag. Det är viktigt att statens skäl för ägande av bolag är tydligt och vi kommer därför se över om dessa kan tydliggöras. Där svaga skäl till ägande finns bör försäljningar övervägas.

Även om vi lyckats besegra den höga inflationen så är dess effekter på ekonomin kvar. Den har gjort vårt land fattigare och pressat in oss i lågkonjunktur. I budgeten för nästa år görs stora investeringar för tillväxten ska få fart igen. Samtidigt har staten en viktig uppgift att göra när det gäller att öka effektiviteten så att varje skattekrona används på bästa sätt. Det är avgörande om Sverige ska kunna byggas rikare framåt. Våra partier tar den uppgiften på största allvar.

Elisabeth Svantesson, finansminister (M)

Erik Slottner, civilminister (KD)

Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson (SD)

Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson (L)