Budgeten för 2025 på fem minuter
Publicerad
Kampen mot inflationen är vunnen och regeringen skiftar därför fokus i den ekonomiska politiken: från att bekämpa inflationen till att investera för att bygga Sverige rikare och tryggare igen. Regeringens budgetproposition för 2025 innehåller reformer för sammanlagt 60 miljarder kronor, exklusive det militära stödet till Ukraina.
Ladda ner:
Budgetpropositionen innehåller regeringens förslag till statens budget för nästa år. På den här sidan kan du läsa mer om:
- Regeringens bedömning av det ekonomiska läget och de offentliga finanserna
- Reformer i budgeten för att bygga Sverige rikare och tryggare
- Statens utgifter samt beräkning av statens inkomster 2025
Regeringens bedömning av det ekonomiska läget och de offentliga finanserna
Den ekonomiska aktiviteten är dämpad och svensk ekonomi befinner sig sedan 2023 i en lågkonjunktur. Den låga ekonomiska aktiviteten har påverkat arbetsmarknaden negativt med stigande arbetslöshet och svag efterfrågan på arbetskraft. Regeringen bedömer att återhämtningen inleds vid årsskiftet då tillväxten och efterfrågan på arbetskraft gradvis väntas öka.
Inflationen fortsatte att minska under första halvåret 2024. Fortsatt låga energipriser och en svag efterfrågan i ekonomin bidrar till att inflationen bedöms vara lägre än 2 procent i år och nästa år.
Den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms vara negativt kommande två år, vilket medför att bruttoskulden i förhållande till BNP ökar jämfört med 2023. Sverige statsskuld är dock fortsatt låg i ett historiskt perspektiv och är lägre än det så kallade skuldankaret.
Makroekonomiska nyckeltal
| 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | |
| BNP1 | -0,2 | 0,8 | 2,5 | 3,2 | 2,4 |
| Arbetslöshet, 15-74 år2 | 7,7 | 8,3 | 8,3 | 7,9 | 7,6 |
| KPIF3 | 6,0 | 1,9 | 1,7 | 2,0 | 2,0 |
| Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP | -0,6 | -1,7 | -1,3 | -0,6 | 0,4 |
| Offentliga sektorns skuld, % av BNP | 31,7 | 33,0 | 33,0 | 32,5 | 31,4 |
1 Fasta priser.
2 Procent av arbetskraften.
3 Konsumentprisindex med fast ränta.
Anm.: Baserad på publicerad statistik t.o.m. 2024-08-05 resp. 2024-08-10 för finansiellt sparande samt skuld i offentlig sektor.
Källor: SCB och egna beräkningar.
Hela nyckeltalstabellen för prognosen
Reformer i budgeten för att bygga Sverige rikare och tryggare
Regeringen lägger fram en budget med reformer för sammanlagt 60 miljarder kronor, exklusive militärt stöd till Ukraina. Regeringen vill stötta ekonomins återhämtning och prioriterar framför allt reformer för att återställa hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen och öka tillväxten. Nedan kan du läsa mer om förslagen som ingår i budgetpropositionen för 2025.
Det kommer att ta flera år innan köpkraften för alla hushåll återställts till den nivå som rådde innan inflationen började stiga kraftigt. Regeringen vill därför stötta återhämtningen genom förslag som stärker hushållens köpkraft. För att fler ska kunna försörja sig själva genom lön från arbete tar regeringen ytterligare steg för att stärka arbetslinjen. I och med förslagen i budgeten beräknas skattetrycket i Sverige vara det lägsta sedan år 1980.
Pressmeddelande: Mer pengar i plånboken för hushållen
Pressmeddelande: Sänkt skatt på bensin och diesel och reformerad reduktionsplikt
Pressmeddelande: Förstärkningar av bland annat yrkesutbildning för att bekämpa arbetslösheten
Pressmeddelande: Höjd sjuk- och rehabiliteringspenning i särskilda fall och höjt boendetillägg
Pressmeddelande: Förlängning av tillfälliga tilläggsbidraget i bostadsbidraget
Pressmeddelande: Höjda belopp för elever med lärlingsersättning
Pressmeddelande: Stärkt stöd till personer med funktionsnedsättning
Om tillgången på spetskompetens i Sverige ska öka behöver utbildning och expertis löna sig bättre. Sänkt marginalskatt på arbete är en viktig del i det. Regeringen vidtar också åtgärder för att fler ska kunna öka sin ekonomiska motståndskraft genom ett sparande samtidigt som överskuldsättning motverkas. Det ska bli mer lönsamt att spara och mindre lönsamt att låna utan säkerhet.
Pressmeddelande: Regeringen föreslår att de högsta marginalskatterna sänks för att öka tillväxten
Pressmeddelande: Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerheter
För att bygga Sverige rikare kommer regeringens tillväxtagenda framåt även att fokusera på investeringar i forskning, infrastruktur och elförsörjning. För att främja en trygg livsmedelsförsörjning vidtas åtgärder för att stärka svensk livsmedelsproduktion.
Pressmeddelande: Framtidsinvesteringar och tillväxtreformer för ett rikare och tryggare Sverige
Pressmeddelande: Satsningar för att stärka Sveriges livsmedelsproduktion och konkurrenskraft
Pressmeddelande: Förändrade skattesubventioner för solceller
Sverige bedriver en ambitiös klimatpolitik. Vi tar vårt ansvar som enskilt land och som en del av EU. Sverige har redan bland de lägsta territoriella utsläppen i EU, och vår elproduktion är nästan uteslutande fossilfri. Genom en effektiv klimatpolitik lägger regeringen grunden för att nå klimatmålen med sikte på att helt fasa ut de fossila bränslena. Elektrifieringen av industrin och transportsektorn är hjärtat i klimatomställningen. Regeringen bedömer att den samlade politiken i budgeten leder till minskade utsläpp samt att det s.k. ESR-åtagandet nås 2030.
Pressmeddelande: Satsningar på elektrifiering och grön omställning
Pressmeddelande: Budgeten för 2025 minskar utsläppen och tar oss närmare klimatmålen
En grundförutsättning för ökad tillväxt är att ge goda villkor och förutsättningar för Sveriges alla företagare. Genom minskad regelbörda och förenklade regler underlättas företagande, för såväl stora som små företag, så att de kan fokusera på sin verksamhet. Varje skattekrona ska användas effektivt. Därför är det viktigt att staten ser över sin förvaltning så att den är effektiv och träffsäker, utan onödiga merkostnader.
Pressmeddelande: Viktiga steg för en mer effektiv jämställdhetspolitik i budgeten
Pressmeddelande: Fler investeringar och bättre kompetensförsörjning
Pressmeddelande: Regeringen vill satsa på att underlätta bostadsbyggande
Trygghet har blivit vår tids stora frihetsfråga. Den organiserade brottsligheten utgör ett allvarligt hot mot det öppna demokratiska samhället, den enskilda människans fri- och rättigheter och grunderna för vår rättsstat. Den grova organiserade brottsligheten fortsätter att släcka liv, samtidigt som den har spridit sig från storstäderna till mindre orter och från vuxna till barn. Det förebyggande arbetet är avgörande för att ge alla barn en ärlig chans och för att upptäcka risksignaler tidigt.
Pressmeddelande: Förebyggande arbete och insatser för barn och unga
Artikel: Artikel: Kraftiga åtgärder mot den kriminella ekonomin i höstbudgeten
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har förändrat det säkerhetspolitiska läget för Sverige och Europa i grunden. I ljuset av det försämrade säkerhetspolitiska läget och som medlem i Nato står Sverige inför ett historiskt totalförsvarsbeslut. Regeringen föreslår, i linje med Försvarsberedningens förslag, att betydande medel tillförs totalförsvaret för att finansiera förslagen i den försvarspolitiska proposition som regeringen avser att lämna till riksdagen under hösten 2024.
Pressmeddelande: Omfattande satsningar för att stärka det civila försvaret
Pressmeddelande: Stärkt granskning av utländska direktinvesteringar
Pressmeddelande: Stora satsningar på militära försvarets tillväxt
Sverige ska vara ett land med en välfärd att lita på. Regeringen fortsätter arbetet med att skapa bättre förutsättningar för förskolor och skolor och återupprättar en stark kunskapsskola. Regeringen arbetar även med att strukturellt förbättra vården, genom bland annat satsningar på förbättrad tillgänglighet. För att möjliggöra satsningar som säkrar framtidens välfärd krävs också mer träffsäkra bidrag och att den offentliga sektorns resurser används effektivt.
Pressmeddelande: Miljardtillskott till regionernas hälso- och sjukvård
Pressmeddelande: Satsningar för att fler ska lära sig svenska
Pressmeddelande: Stora satsningar på skolan i budgeten
Den svenska migrationspolitiken genomgår ett paradigmskifte och regeringen har en konkret reformagenda med syfte att lösa ett stort antal migrationsrelaterade samhällsproblem. Reformerna ska leda till en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik, och en bättre fungerande integrationspolitik.
Pressmeddelande: Effektivare mottagande och återvändande i fokus i migrationsbudgeten
Svensk biståndspolitik ska fortsatt vara generös. Genom att avisera en ny treårig ram för åren 2026–2028 skapas större förutsägbarhet för biståndet. Nivåerna för biståndsramen bedöms vara ändamålsenliga för att genomföra regeringens biståndspolitiska prioriteringar och för att fortsätta stödja Ukraina med betydande medel.
Pressmeddelande: Regeringen justerar biståndsramen från 2026
Pressmeddelande: Regeringen stärker arbetet med rekryteringen till EU:s institutioner
Pressmeddelande: Riskskatten för kreditinstitut ska justeras
Pressmeddelande: Sänkt alkoholskatt för öl från mikrobryggerier
Debattartikel: "Judiskt liv ska stärkas i Sverige"
Pressmeddelande: Skatten för husbilar sänks
Pressmeddelande: Beloppsgränsen för avdrag för arbetsresor höjs
Här hittar du samtliga reformer i den så kallade reformtabellen, där regeringens satsningar presenteras i siffror:
Reformer i budgetpropositionen för 2025
Statens utgifter samt beräkning av statens inkomster 2025
Utgifterna för staten föreslås uppgå till 1 428 miljarder kronor under 2025. Inkomsterna för staten beräknas uppgå till 1 374 miljarder kronor under 2025. Statens ekonomi beräknas därmed få ett underskott om cirka 55 miljarder kronor under 2025.
Nästa steg – riksdagsbehandling av budgetförslaget
När regeringen har lämnat sitt budgetförslag till riksdagen påbörjas riksdagsbehandlingen. Behandlingen av budgetförslaget är uppdelad i två olika steg:
Steg 1: Först beslutar riksdagen om riktlinjerna för den ekonomiska politiken samt de ekonomiska ramarna för statens budget. Beslutet om de ekonomiska ramarna - de så kallade utgiftsramarna - är sedan styrande för den fortsatta riksdagsbehandlingen på så sätt att utgiftsramarna inte får överskridas. Det här beslutet brukar kallas för rambeslutet.
Steg 2: I det andra steget tar riksdagen ställning till hur utgifterna ska fördelas inom varje enskilt utgiftsområde, det vill säga hur mycket pengar olika verksamheter ska få. Budgetpropositionen är slutbehandlad först när riksdagen har tagit ställning till förslagen för samtliga utgiftsområden.
X