Regeringen satsar på ökad lästid och minskad skärmtid
Publicerad
Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen. Regeringens skolpolitik syftar till att gå tillbaka till grunderna och återupprätta en stark kunskapsskola där fokus i de tidigare årskurserna ligger på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Digitala lärverktyg ska introduceras i undervisningen först i en ålder när de främjar och inte hämmar elevernas lärande.
– De bästa förutsättningarna för att utveckla sina grundläggande färdigheter i att läsa och skriva får man i analoga miljöer och med analoga verktyg. Därför är det viktigt att eleverna får arbeta med papper och penna och inte minst att de har tillgång till läroböcker och bemannade skolbibliotek, säger skolminister Lotta Edholm.
En god läsförmåga ger också eleverna möjlighet att navigera i världen, skaffa sig nödvändig kunskap och information, men också att känna läsningens glädje: en möjlighet att upptäcka nya världar och förstå både andra människor och sig själv.
Det finns vetenskapligt stöd för att skärmfria miljöer skapar bättre förutsättningar för barn att utveckla relationer, att koncentrera sig och att lära sig att läsa och skriva. Det är därför viktigt att digitala lärverktyg introduceras i undervisningen först i en ålder när de främjar och inte hämmar elevernas lärande. Användning av digitala lärverktyg behöver därför ske varsamt och genomtänkt.
Här följer en genomgång av några av regeringens pågående och genomförda satsningar.
Fler böcker i skolan
Sveriges elever behöver få fler läroböcker. Fysiska böcker är viktiga för elevernas lärande, men ändå är det många skolor som inte har tillräckligt med ändamålsenliga läroböcker. Regeringen har därför inrättat ett nytt statsbidrag som gör det möjligt för skolhuvudmän att söka statsbidrag för att bland annat köpa in vissa läromedel till förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Statsbidraget kommer att kunna användas till läroböcker som förlag har producerat. Det kan vara läroböcker med eller utan digitala komponenter som är framtagna för att användas i undervisningen. Det går även att söka statsbidrag för lärarhandledningar. Totalt avsattes 685 miljoner kronor 2023, och från och med 2024 avsätts en halv miljard kronor per år.
Det har tidigare inte funnits någon garanti för att elever får tillgång till läroböcker. Genom riksdagens beslut om regeringens proposition Stärkt tillgång till läromedel trädde förtydliganden i skollagen som bland annat innebär att elever ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg i kraft den 1 juli 2024.
Skolinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att granska elevers tillgång till läroböcker och andra läromedel.
För att väcka läslusten behövs tillgång till bra skönlitteratur och facklitteratur. Regeringen har gjort en satsning för att förskolor och skolor ska få möjlighet att köpa in mer litteratur, samt en satsning på kompetensutveckling för pedagogisk personal för att på så sätt stärka elevernas språk-, läs- och skrivutveckling samt matematiska färdigheter. Satsningen på böcker och viss kompetensutveckling omfattar 179 miljoner kronor för 2024 och därefter beräknas drygt en halv miljard kronor årligen.
Pressmeddelande: Regeringen gör det möjligt för skolor att söka bidrag för fler läroböcker
Proposition: Stärkt tillgång till läromedel
Pressmeddelande: Skolinspektionen ska granska tillgången på läroböcker och andra läromedel
Pressmeddelande: Regeringens lässatsning: bemannade skolbibliotek och pengar för att köpa in böcker
Pressmeddelande: Fler böcker till förskolor och skolor
Elever ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek
Skolbibliotekarier och välutrustade skolbibliotek spelar en viktig roll för att främja både läsintresset och läsförmågan. Trots det ser tillgången till bemannade skolbibliotek väldigt olika ut. Regeringen anser att elever ska få tillgång till bemannade skolbibliotek och har föreslagit att 216 miljoner kronor avsätts år 2025 och därefter beräknas 433 miljoner kronor årligen. Regeringen kommer även att föreslå förtydliganden i skollagen för att elever ska få tillgång till bemannade skolbibliotek.
Det är viktigt att den officiella biblioteksstatistiken ger en samlad bild över hur tillgången till bemannade skolbibliotek ser ut i landet. Därför har det 2024 avsatts 1,2 miljoner kronor till Kungl. biblioteket för att utveckla statistiken. Motsvarande belopp har beräknats för 2025.
Uppdrag om lärverktyg ska ge mer lästid och mindre skärmtid
Lärarnas förmåga att välja och använda lärverktyg är avgörande för undervisningens kvalitet och för lärandet. Samlad vetenskaplig empiri och beprövad erfarenhet visar att grundläggande färdigheter som relationella förmågor, uppmärksamhet och koncentration samt förmåga att läsa, skriva och räkna bäst förvärvas genom analoga aktiviteter i analoga miljöer. Fokus i de yngre åldrarna bör ligga på fysiska böcker och att digitala lärverktyg först vid stigande ålder kan användas och ge goda effekter, under förutsättning att det görs selektivt, utifrån tydligt vetenskapligt stöd och dokumenterat pedagogiskt mervärde. Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att ta fram allmänna råd eller rekommendationer samt stödmaterial om val och användning av lärverktyg i undervisningen.
Pressmeddelande: Nytt uppdrag till Skolverket om lärverktyg ska ge mer lästid och mindre skärmtid
Skolverket ska undersöka användningen av skärmar i skolan
Många elever upplever att de blir distraherade av andra elever som använder digitala verktyg, till exempel mobiltelefoner, under lektionstid. Samtidigt har nätmobbning blivit allt vanligare under det senaste decenniet. Skolverket har därför fått i uppdrag att undersöka hur digitala enheter används i skolan och fritidshemmet och ska föreslå åtgärder som kan minska användningen av digitala enheter som elever själva tar med sig till skolan eller fritidshemmet och som påverkar eleverna, deras kunskapsutveckling eller utbildningen negativt, inklusive eventuella åtgärder för att bidra till att minska könsskillnader i studieresultat.
Pressmeddelande: Regeringen vill undersöka användningen av skärmar i skolan
Regeringen vill ta bort kravet på digitala lärverktyg i förskolan
I förskolans läroplan anges i dag bland annat att förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg. Skolverket genomför nu på uppdrag av regeringen en översyn av området digitalisering i förskolans läroplan. Myndigheten ska föreslå ändringar som innebär att det inte ska finnas krav på att digitala lärverktyg ska användas i förskolan. Eventuell användning av digitala lärverktyg i förskolan ska ske selektivt utifrån tydligt vetenskapligt stöd och dokumenterat pedagogiskt mervärde. Uppdraget redovisades i juni 2024.
Pressmeddelande: Regeringen vill ta bort kravet på digitala lärverktyg i förskolan
Nationella proven i årskurs 3 ska inte digitaliseras
Skolverket har i uppdrag att utveckla digitaliserade nationella prov och bedömningsstöd i grundskolan och på gymnasial nivå. I januari 2024 ändrade regeringen i Skolverkets uppdrag så att de nationella proven och bedömningsstöden i lågstadiet inte längre ska digitaliseras. Det finns vetenskapligt stöd för att elever i grundskolans tidiga år lär sig bäst genom att använda penna, papper och fysiska böcker. Därför ska även de nationella proven i lågstadiet vara analoga.
Pressmeddelande: Lågstadiet undantas från digitaliseringen av nationella prov
Regeringen kommer inte att gå vidare med digitaliseringsstrategin
Regeringen kommer inte att gå vidare med Skolverkets förslag till digitaliseringsstrategi. Strategin skickades på remiss och fick bland annat kritik från hjärnforskare och barnläkare.
Remiss: Skolverkets förslag till nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet 2023–2027
Skolverket ska beakta riskerna med digitalisering
Skolverket har ett så kallat sektorsansvar i frågor om digitalisering. Regeringen har gjort ändringar i Skolverkets instruktion så att Skolverket även ska ta särskild hänsyn till de risker som digitaliseringen medför.
Pressmeddelande: Skolverket ska beakta riskerna med digitalisering
Tydligare skrivningar om läsning och digital teknik i läroplanerna
Regeringen har tillsatt Utredningen om en tydligare kunskapsinriktning i läroplanerna som ska se över läroplanerna. Utredaren ska bland annat lämna förslag på hur området läsning och läsförståelse kan förstärkas i läroplanerna och även hur skrivningarna om digitalisering bättre kan anpassas utifrån barns kognitiva utveckling och lärande och elevernas grundläggande behov av ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 28 februari 2025.
Pressmeddelande: Fakta och ämneskunskaper ska genomsyra nya läroplaner
Lärarutbildningen ska utvecklas
Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå hur antagningskraven till lärar- och förskollärarutbildningarna kan höjas, hur ämneslärarutbildningen kan stärkas samt hur utbildningarna kan få ett ökat fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik. Det finns forskning som visar hur viktig handskrift när det kommer till att lära sig att läsa och stava, och därför är det viktigt att studenterna får med sig kunskap om det i sin utbildning. Det finns också studier som visar att läsförståelsen av längre sakprosatexter är bättre när texterna presenteras i tryckt form än på skärm. Därför är det viktigt att lärarstudenter får utbildning i hur fysiska läroböcker, andra läromedel och praktiska övningar i handskrivning kan användas i undervisningen i sin lärarutbildning. Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 29 november 2024.
Pressmeddelande: Lärar- och förskollärarutbildningarna ska reformeras
Nytt examensmål om läromedel i lärarutbildningarna
Läromedel av hög kvalitet är avgörande för elevernas lärande. Därför behöver studenter på lärarutbildningarna utbildas i att använda och värdera läroböcker samt andra läromedel och lärverktyg. Regeringen har därför infört ett nytt examensmål om läromedel i grund-, yrkes-, och ämneslärarutbildningarna. Syftet är att säkerställa att studenterna på ett bättre sätt än i dag förbereds för att i sin yrkesverksamhet välja och använda läroböcker samt andra läromedel och lärverktyg.
Pressmeddelande: Nytt examensmål om läromedel i lärarutbildningarna
Läslistor med svensk och internationell skönlitteratur ska tas fram
För att alla elever ska ha möjlighet att läsa både svensk och internationell skönlitteratur har regeringen föreslagit att det ska tas fram läslistor med sådan litteratur. Läslistorna kan fungera som ett stöd för lärare när de ska välja litteratur för sin undervisning. Uppdraget delredovisades i juni 2024, då ett utkast till läslistor lämnades till regeringen. Färdiga läslistor ska redovisas senast den 4 december 2024.
Förstärkt bidrag till Svenska barnboksinstitutet
Regeringen vill stärka kunskapen och forskningen om barns och ungas läsande och har förstärkt Svenska barnboksinstitutets verksamhet genom en ökning av det årliga bidraget med 6 miljoner kronor 2024.
Dela
XSidan är uppmärkt med följande kategorier:
Relaterat
-
Stärkta skolbibliotek
Publicerad · Lagrådsremiss, Rättsliga dokument från Regeringen, Utbildningsdepartementet
